Valpar planeras till våren 2009 för leverans juli, augusti.
Här finner du information om vår A-kull
A'quilas sida Alyas sida Auvas sida Azhas sida Alhenas sida
Atlas sida Arrakis sida Ains sida A'rgos sida Algebars sida
Sammanfattning av vår sommar med A-kullen
Ja, hur börjar man.... Att sammanfatta de veckor vi haft huset fullt av både hundar och människor är inte lätt. Ett ord som hela tiden finns på Kents och min tunga är att det varit fantastiskt att få vara med om detta. Valparna givetvis, alla trevliga människor vi fått förmånen att lära känna men framför allt, att få vara åskådare till det flock liv som utspelats här hemma hos oss. Att få studera de stora hundarnas olika sätt att bemöta valparna och varandra har varit en upplevelse. Den fostrande omvårdande mamman, "lektanten" och "barnvakten" Sativa, stränga farbror Indy som inte tillåter ohövligt beteende. Respekten för Janis, nu är hon verkligen drottningen här hemma, tänk, hon har ju fött och närt tio valpar! Mmmm, hoppas vi lärt oss en massa som vi kan ta med oss. Ångesten över att behöva lämna över ansvaret för de små till andra människor kom INNAN de verkligen skulle flytta som tur var. Den dag man ska hämta hem sin lilla valp ska vara en glädjens dag och då känns det inte rätt att stortjuta. Insikten om att vi inte kunde erbjuda 13 dobbisar ett bra liv var också något vi upprepade för oss själv som ett mantra. Att inte hinna med att sköta om alla hundar var en jobbig upplevelse, långa klor på de vuxna, smutsiga öron på gissa vem? Jodå även här fick de stora sitta i kläm. Nerlagd träning som de älskar, då inser man att 13 är några dobbisar för mycket och är i stället glad åt att det finns fler energiska människor som kan hjälpa till att ge alla ett bra liv. Vi känner verkligen att alla våra valpar fått kärleksfulla hem som är införstådda med att de får ägna en hel del tid åt att aktivera sin nya livskamrat. Något vi verkligen uppskattar är att vi är ett gäng på 6 valpar som träffats på Ing-Britt Holgerssons kurs. Gissa om vi då tror att det kommer att gå jättebra för våra valpar oavsett vad de väljer att aktivera sig med? Oj, det glömde vi berätta, en kille stannar här på gården. Toppdobb's Algebar, till vardags Abbe. Alltså är även vi nyblivna valp ägare, känns som första gången varje gång.
Att vi överhuvudtaget gav oss in i det här var ju för att vi var så övertygade om att Janis är något "extra". Hon har i sommar bevisat att hon verkligen är det, vi är så imponerade över hennes sätt att ta hand om och fostra de tio små hon födde den 4 juni. Att de fick dia fram till den dag de flyttade säger en del om hennes inställning tycker vi. Att bitas eller bära sig illa åt var något de små snabbt fick lära sig låta bli och detta med små små signaler, man blir grön av avund som människa. Som ni förstår har Janis på alla sätt uppfyllt de förväntningar vi hade på henne. Det vi absolut inte var beredda på var hennes vaktinstinkt de första veckorna. Hon tillät inte någon främmande människa att närma sig hennes valpar. Vi tyckte det var hemskt. Att vår i vanliga fall så sociala glada hund visade sådana sidor. Som väl är har alla valp köpare fått träffa "vår" Janis innan de de hämtat sin valp. Att lilla Sativa skulle uppträda så respektfullt och ansvarstagande var vi inte heller riktigt förberedda på. Hon blir en fantastisk mamma om hon i framtiden skulle få en egen valpkull. Indy var nog den vi var mest säkra på hur han skulle bete sig. Hoppas nu inte hans vanliga snällhet ska straffa honom själv när det gäller Abbe. En som verkligen överraskade oss var vår katt Red Bull, vilka talanger den katten besitter!!! Valparnas stora favorit, massor av bus och brottning har han bjudit dem på. Han är också en stark bidragande orsak till att valparna lärt sig att leka "fint". Har de tagit för hårt eller bitit honom har han hållit fast dem tills de lugnat sig för att sedan glatt fortsätta leken. Vi har försökt bidra med massor av miljöträning, sett till att de blivit präglade på människor i alla tänkbara åldrar, åkt bil med hela gänget, hanterat dem, och "tränat" lite. Alla älskar aktivitet så det verkar de i alla fall ärvt av mor sin. Nu ser vi med spänning framemot alla de år vi räknar med att få följa det här gänget. Varenda en av dem har en alldeles egen vrå i våra hjärtan och givetvis kommer de alla att leva upp till sitt namn och bli stjärnor på ett eller annat sätt. Alla har fått en egen sida som vi hoppas få hjälp med att fylla med information om vad som händer och sker framöver.
På väg till veterinären Vi väntar på vår tur För att bli tatuerade Katten Bull glömmer vi aldrig Någonsin....
Mätt och trött Arrakis Söt A'quila Godissugna dobbisar När vi stal födelsedagstårtan Lektant Sativa, Bull med A'quila
Av alla illa valda tillfälle valde vår dator att "dö" just nu...
Vi som skulle berätta så mycket om vår underbara valpkull här på hemsidan. Det har varit en fantastisk sommar, oförglömlig!!! Tyvärr blir det inte mycket nytt på sidan nu heller då vi endast har möjlighet att låna en dator några timmar och mer än hemsidan måste ses om....Som sagt det har varit helt underbara veckor och alla utom en liten kille ( den bästa?) har fått nya hem. Många trevliga människor har vi lärt känna under denna helt fantastiska sommar. Vi ser framemot många härliga träffar med både dem och våra "små" i framtiden. Så fort vi fått ny dator lovar vi en lång rapport om allt som hänt här hos oss på Ruckelbo.
Näää, nu har en vecka till gått....
Fyra veckor gamla, nu är det "riktiga" små valpar! Busar så det står härliga till, där i mellan däckar de som "klubbade oxar". I bland så trötta att de inte "orkar" lägga sig ner. Janis har tagit hjälp av både katten Bull, Sativa och Indy att hålla reda på de små. På hennes villkor förstås *ler*.Maja är inte välkommen än så länge, det har skurit sig rejält mellan de här två "madammerna". Indy blev "insjasad" i valphagen igår för att passa valparna medan vi bar ut hela gänget, detta ställde han upp på med lidande min. Han tycker de är lite många att hålla reda på och så hörs de så mycket. Lika gott han får smaka på egen medicin :-)) Bilderna får tala för sig själv, varsågod!
Rapport i från valp lådan
Nä vet ni vad, var blir dagarna av??? Idag 25 juni blir valparna 3 veckor gamla och vi hinner inte med.... Skäller, morrar, går omkring gör de och i onsdagskväll kände vi att tänderna var på väg och idag är det vita fina rader med de minsta små tänder man kan tänka sig. Ett riktigt oväsen kan de föra, speciellt om de förstår att det "vankas" köttfärs. Sugna på vad omvärlden har att erbjuda börjar de också bli. Ibland ter sig världen alltför stor och då är det bäst att "kila" in i valplådan igen. En fantastisk tid är det och ingen tid vill egentligen tillbringas vid datorn men här kommer ändå en del bilder på de små, för givetvis vill vi dela med oss av detta.
Var är maten? Var sa ni? Nä, den var inte här! Jag får väl försöka själv! Ska kolla här uppe! Går den att äta?
Nä, va f... Sova, inte dumt det heller. Hela gänget är ju här!
"Grumset" i bägaren är ju att de ska flytta om fem sex veckor, fast och andra sidan verkar de blivande ägarna vi hittills träffat var jätte härliga människor så de små liven får det säkert bra i sina nya familjer. Vi ska i alla fall göra vårt bästa för att deras start i livet blir den bästa.
Valp 2, Hane Toppdobb's Algebar
Valp 3, Tik Toppdobb's Alya
Valp 4, Tik Toppdobb's Azha
Valp 5, Hane Toppdobb's A'rgo
Valp 6, Tik Toppdobb's Auva
Valp 7, Tik Toppdobb's Alhena
Valp 8, Hane Toppdobb's Ain
Valp 9, Hane Toppdobb's Atlas
Valp 10, Tik Toppdobb's A'quila
Ett härligt gäng eller vad säger ni?
Inte helt lätt att "fota" de små "odjuren", idag den 10 juni har de både försökt gå på 4 ben samtidigt har deras ögon börjat öppnas. Banne mig om de inte också börjat höra, pipandet ökar definitivt i lådan när vi pratar med dem! De är så ljuvliga att vi starkt funderar på att behålla alla tio själv.....
Aptiten är det inget fel på!
2006-06-04 föddes 11 små valpar, 6 tikar och 5 hanar
Nu är de här! Våra efterlängtade små "puppisar". Fullt upp har det varit de senaste dagarna. Janis började visa tecken på att de var på väg redan i lördags och på småtimmarna var vi helt säkra på att de skulle komma men då gick Janis och knöt sig. Vak blev det ju och vid halvsex på morgonen satte det igång igen. 06.07 den fjärde juni föddes vår förstfödda lilla tik. Hennes fosterblåsa hade gått sönder innan hon kom ut och det var kämpigt att få ut den lilla. Pigg och alert, sugen på livet men tyvärr stannade hon bara två dygn hos oss trots de två veterinär besök hon hann med under sin korta tid här på jorden. Lilla grynet som vi kallade henne dog i våra händer. Tråkigt och jobbigt men så är livet ibland, inte helt rättvist, hade hennes fosterblåsa hållit hela vägen är vi säkra på att hon också skulle varit med i det härliga gäng vi idag sysselsätter oss med. Janis är som väntat en fantastisk mamma, hon var med hos veterinären som blev störtförtjust i henne trots vissa betänkligheter mot de där dobermannarna...Hon pysslar och donar med dem hela tiden. Tålamod som en ängel har hon med detta vilda gäng som när de sovit ska ha mat NU!!! Speciellt killarna är riktiga "monster" men så växer de också så det knakar. En jämn och fin kull att glädjas åt som alla har en enorm aptit på livet. Gissa om Indy och Sativa är nyfikna på att få se dem? Just i denna stund sover både mamma och valpar så då gavs det möjlighet att skriva dessa rader. Lite foto vill vi också bjuda på. Vad små de är! Titta i relation till Janis tassar......
+
=
Vecka 14 parades vår lilla "loppa" med Bolero Betelges. Att det var rätt kille vi valt ut åt henne var det inget tvivel om. Hon var störtförälskad i från första ögonblicket och lika mycket som vi hoppas att Janis litar på oss litar vi på hennes intuition så detta blir säkert jättebra. Janis personlighet och meriter kan du läsa om här på hemsidan. Bolero är en bror till vår andra tiks mamma, Bianca Betelges. Vi är mycket förtjusta i både mor och dotters såväl yttre som inre. Lagom stora, vackra dobermann tikar med en mycket trevlig mentalitet. Bolero visade sig vara en lagom stor, mycket vacker dobermann hane med ett lika trevligt sätt. Han är mentalbeskriven och exteriörbeskriven. Utbildning pågår för att förhoppningsvis i år komma ut och meriteras i IPO. Läs gärna mer på Boleros hemsida .
Tanken med att låta Janis få valpar är förhoppningar om att få fram lika härliga brukshundar som deras mamma. Därför har vi krav på den som skulle vilja ha en valp efter henne. Aktivering är ett krav. Det behöver inte innebära att man ska tävla men man måste ha en tanke om vad man tänker göra med sin hund. Givetvis skulle det vara hemskt roligt om intresse för lydnad, bruksgrenarna eller utställning finns. Vi delar gärna med oss av våra ringa kunskaper åt den som är intresserad. Kontakt med valp köparen under hela hundens levnadstid är ett annat krav. För oss är dessa hundar som våra barn och de skulle man knappast klippa av alla band med bara för att de "flyttar hemifrån". Krav nummer tre är att valparna höftledsröntgas vid ett års ålder samt genomför mentalbeskrivning inom de två första levnadsåren. Detta för att vi ska kunna utvärdera avelsresultatet. Som valp köpare tycker vi det är rimligt att kräva att valpen är uppfödd och levererad enligt SKK's regelverk. Dessutom är det rimligt att begära av oss som uppfödare att man alltid kan få råd och tips om det skulle behövas. Flera uppfödare som har den erfarenhet som krävs backar upp oss om våra egna kunskaper skulle brista. Vi har också som mål att hålla träffar med jämna mellan rum. Vi kommer uppdatera hemsidan löpande om information. Valpar beräknas vecka 22-23. Och om veterinären får rätt blir det minst ett fotbollslag. Här ska nog bli livat fram emot sommaren. Tänk, ett helt fotbollslag at snusa på...
Lite nytt om den blivande mamman.
Det har varit mycket angenäma veckor i Janis sällskap, de som gått. Hon är som förbytt. Lydig( ler*) kelen, överseende med vad de andra djuren här i huset håller på med. De är faktiskt ganska förbryllade över att hon helt plötsligt inte är den stränga ordningsamma Janis som hon brukar vara. Något som varit hemskt roligt är att studera är Indy och Sativa. De brukar leva rövare ihop. Indy vet sedan länge att Janis lever man inte rövare med, Sativa kan fortfarande försöka då och då. Det som har fått oss att skratta är att Janis blivit lite lek sugen nu när hon är dräktig. Ibland när J & S busar på så det står härliga till vill Janis vara med. Då tittar de på henne och det är precis som om de tänker, nä nä den lätte går vi inte på... Rätt vad det är blir du bara sur och ger oss en uppsträckning och så går de och lägger sig. Man måste se dessa miner för att förstå det komiska i det hela. Det är fortfarande inga som helst tvivel om vem som leder den här flocken....Hoppas det blir som vi tänkt oss, att Janis tar Indy och Sativa till hjälp att ta hand om den förmodade stora valpkull hon väntar. Med tanke på hennes medfödda ledarskap kan hon lätt styra vad de får och inte får göra med valparna. Detta var fantastiskt att studera när vi hämtade hem Sativa. Janis styrde hela tiden Indy, blev det för busigt eller så var hon där direkt och talade om det för denna "jättevalp" Indy. Han har väldigt lätt för att ryckas med på bus, den där grabben. Idag har vi också omvandlat vårt vardagsrum till "valpkammare". Valplådan har satts in så att alla i detta hus hinner vänja sig vid denna tingest. Detta är Janis plats. Ingen annan än hennes valpar och hon har i den att göra tills hon själv tycker att det ok. Att sitta med handen på hennes allt större mage för att känna några rörelser är nog något många timmar kommer att ägnas åt de närmsta veckorna, det är en fantastisk känsla! Väcker de känslor till liv som vi kände när vi väntade våra barn. Hon "gruffar" och stånkar för att tala om att det är jättemysigt när vi "klappar" hennes puppisar. Trots allt detta stora, vem är först till träningsgodiset? Javisst! Träningsnarkomanen Janis!
JÄTTEGRATTIS till Bolero som idag den 28 maj fick sin titel KORAD, nu är BÅDA föräldrarna korade! Läs mer på hans egen hemsida, Boleros hemsida .
En nytagen bild på den alltmer
"tunnliknande" Janis
+ lite nytt i dagboken
Länkar till uppfödarna av föräldrarna
